ERCup Logotyp
Nyheter
Om ERCup
   Stadgar
   Kontakt
Regler
   Kommentarer
   Kvalitetsnormer
Länkar
Serietabell

Kalender
Bilder
Video  
Resultat & arkiv
Team
Internt Forum  Internt forum för ERCup teamförening

Tävlingsanmälan
Serieanmälan



ERCup News 2008-09-24

Att lasta eller inte lasta, det är frågan...?

Då var det dax för Ring Knutstorp, del 2. När vi körde här i Juni sprack en bromsslang när vi låg på fjärde plats. Bryta föresten är något vi pysslat med hela säsongen! Efter ett extra långt sommaruppehåll hade vi nu fått iordning bilen efter ”diverse” problem, allt från sönderkörda bakaxlar till en träningskrasch. Dock skulle vi inte få vara helt nöjda med tillvaron.

När det var dax att lasta bilen började kopplingen konstra. En punkterad ballong kunde inte tappat luft fortare...! Vi bestämde oss ändå för att lasta, avgiften var ändå betald, bensinen lastad och det var nära hem.

Kristian och Håkan var kommenderade på kräftskiva kvällen innan. ”...obligatorisk närvaro” hade fruarna påkallat! Albert Engströms devis om att ”kräftor kräva dessa drycker” ringde i öronen hela kvällen. Det blev den torraste kräftskivan i mannaminne. Vid 10-snåret lyckades vi att med hedern i behåll smita iväg hem och slänga oss i sängen, bara vi tog hand om barnen och nattade dom först. Fruarna stannade förståss kvar och gjorde Engström sällskap!

Håkan och jag gick upp tidigt för att ta oss till RK, som endast ligger en dryg timme hemmifrån. Pelle och Jocke var redan på plats sen kvällen innan och hade inmutat en lite bit mark. Efter besiktning och förarsamanträde var det dax för den sedvanliga tidsträningen. Turordningen var för dagen bestämd så att jag började, sen kom Jocke följd av Håkan med Pelle på sista sträckan. Banan var blöt och tiderna kunde lika väl registrerats med kalendern i en mobilen. Inte desto mindre ställde jag upp i tionde rutan inför starten.

Det är alltid lite extra nervigt i starten när det är blött. Man vet inte hur mycket hornen växt på kombatanterna närmast under formationsvarvet, eller om jag själv skulle få hjärnsläpp i första kurvan...! Rikard hade ”brifat” om vilka som låg närmst bakom så jag var beredd att på att få stångas i första kurvan. Disiplin är det ord jag kommer på när jag såhär i efterhand tänker på hur starten gick. Igenom första kurvan och hela varvet gick det mycket städat till. Förutom de som av egen kraft satte sig i gruset rullade det på utan sammanstötningar. Att det var ovana förhållanden bevisades inte minst av 4 SafetyCar:s under första 90 minuterna. Det var svårt att hålla temp i däcken och bilen understyrde mer än vanligt i de lånsamma kurvorna. Efter ett tag började det torka upp och greppet blev succesivt bättre. Efter 90 minuter låg vi på 4:e plats och det var dax att byta över till Jocke.

Johan och Sebbe var inte med denna gången vilket innebar att vi skötte tankningen själva. Och det gjorde vi inte specielt bra! Vi glömde kolla ifall det stog bensin kvar i returslangen till tankmunstycket. Ifall det gör det då får man inte i full tank eftersom denna, i sammanhanget extremt lilla mängd bensin blockerar avluftningen. Efter ett annars snabbt byte skickades Jocket ut med ¾-tank. Katastrof!! Strategin fick nu läggas om för att få in ett extra tankstopp med så lite tidsförlust som möjligt. Gulflagg och SC blev de ledord vi levde efter i de närmsta 270 minuterna av våra liv! Så fort någon flaggvakt sträckte sig efter en flagga skrek vi alla ”gulflagg” i radion. Ibland visade det sig dock att han bara skulle klia sig i ...!

Efter endast 42 varv uppenbarade sig ett tilfälle att byta ut Jocke mot Håkan utan att tappa för mycket. Denna gången trippelkollades returslangen innan tankningen påbörjades. Med full tank återförenar sig Håkan med resten av bilarna. Det visade sig nu oxå att det inte bara var kopplingen som uppförde sig kostigt, även bromsarna kändes undermåliga . Pedalen tog lång ner. Man var tvungen att börja trampa under Dunlop-bron för att bromsarna skulle börja ta vi 50-meters markeringen. Under hans stint hände annars inte mycket spännande. I långlopp skall det inte hända något spännande, möjligtvis för alla andra, men inte oss. Håkan höll oss kvar på 4:e plats. Efter 75 varv bytte han till Pelle.

Medan Pelle for omkring på banan med taskiga bromsar och en spökande koppling räknades det förbrilt på fönster, och då menar jag inte höjd och bredd, utan när vi skulle ta vår försmädliga extratankning. När skulle vi börja spana efter SC och hur länge kunde vi chansa på en SC skulle dyka upp, utan att riskera maxtiden på 90 minuter.  Efter ett tag samlades alla, utom Rikard, ombytta och klara i tankdepån för att invänta ett byte. Rikard stog, likt en general, på taket till restaurangen och överblicka slagfältet, redo att anbefalla förarbyte när tillfället gavs. Nu hade vi fått ordning på tankningen och friskt påhejade av Sebbe (..som hade dykt upp på sin nya Aprilia) började vi tänka vilda tankar och likt ett riktigt F1-team räkna på kilo bensin och att bara fylla så mycket så att vi kunde ta oss i mål, allt för att inte förlora mer tid än nödvändigt. Efter en stund tog vi våra sunda förnuft till fånga och fyllde tanken så mycket det gick.

Efter sammanlagt 238 varv kom tillfället. Efter en lång mental laddning hoppade Jocke in igen för att ta oss ända in i kaklet. Jocke hade under sitt första stint känt att bromspedalen tog längre och längre ner. Nu fick han stifta bekantskap med dessa bromsaar igen, och dom hade iiiinte blivit bättre. Efter drygt 6 timmar går vi så äntligen i mål för första gången i år och lyckas tangera vårt bästa resultat med en 4:e plats. Inte dåligt gjort med tanke på den gångna säsongen!

Motorsport och Golf är de två sporter där det florerar flest bortförklaringar. Om inte ”om” hade varit osv.  Endast ett tankstopp från pallplatsen. Men å andra sidan hade säkert de flesta teamen denna dag några ”om inte...” på sitt minuskonto!

Som vanligt tackar vi våra sponsorer som gör det möjligt för oss att utöva vår favissport!

Stort grattis till alla som hamnade på pallen.

Nu till den tråkiga biten. Säsongen är för vår del över, Team EGO Racing kommer inte till start på Sturup. Till i år hade vi gjort stora förändringar på bilen. Vi tog hjälp av Stefan Mumm på Megaspeed för att förbättra bilen. 400-kittet togs bort, all bakvagns- och framvagns-upphängning byggdes om, bilen har blivit lättare, motorn innehåller inte lika många hk som förra året (men har iallafall hållt ihop), dataloggning har införskaffats, telemetriutrustning uppfunnits. Med andra ord har det varit ett mödosamt år vilket inte alltid har setts med blida ögon från de där hemma. Med endast en grundinställning kör vi fortare i år än förra året. Det återstår fortfarande arbete med att hitta rätt fjäderkonstant, hjulvinklar, ställa in och justera dämpare och krängare innan vi får ut optimal effekt. I skrivande stund har vi redan börjat riva bilen för att gå igenom och bygga upp igen. Det känns iallfall skönt att sluta säsongen med ett bra resultat! Det ser ljust ut för 2009!

Till alla: lycka till i finalen!

/ Kristian Bladh
#17 Team EGO Racing
www.egoracing.se

Mer information

2008-09-07, 6 timmars långlopp, Knutstorp, Hyllinge MS


Visad: 2021 gånger - Uppdaterat: 2008-09-24 av Mikael Persson

Ur albumet

OP Motorsport
Foto: Mikael Persson
Aktuellmotorsport.se





© Copyright 2005-2021, ERCup - Endurance Racing Cup http://www.ercup.se